Måste arbetsgivaren förhandla med facket innan AI införs?
Ett AI-system kan förändra ett jobb utan att någon sägs upp. Ändå kan arbetsgivaren vara skyldig att förhandla med facket innan beslutet fattas. Här är reglerna, domen som ändrade läget och hur en förhandling går till.
Kort svar: Ofta ja. En arbetsgivare med kollektivavtal ska förhandla med facket innan den beslutar om en viktigare förändring, och ett AI-system som ändrar arbetsuppgifter, bemanning eller hur de anställdas arbete följs upp kan vara en sådan förändring. Leder AI:n till uppsägningar eller utköp gäller förhandlingsskyldigheten även utan kollektivavtal. Facket har ingen vetorätt. Men beslutet får vänta tills förhandlingen är klar.
Fyra siffror att ha koll på
- 35 procentav svenska företag med minst tio anställda använder AI, mot 25 procent året innan
- 7 av 10stora företag använder AI
- 125 000 krfick Storytel betala till facket för att ha erbjudit utköp utan förhandling
- 2 dec 2027börjar AI-förordningens krav på att informera de anställda före vissa AI-system
Jobben kan försvinna utan en enda uppsägning
I februari 2024 meddelade Klarna att bolagets AI-assistent skötte två tredjedelar av kundtjänstens chattar och gjorde ett arbete som motsvarade 700 heltidstjänster. De flesta av de tjänsterna fanns hos externa kundtjänstbolag, inte hos Klarna. Samtidigt hade bolaget slutat nyanställa, utom ingenjörer.
Den egna personalen påverkades ändå. I november 2025 sade vd Sebastian Siemiatkowski att Klarna hade gått från 5 527 till 2 907 anställda sedan 2022, framför allt för att de som slutade inte ersattes. De som är kvar kostar i snitt 60 procent mer i lön, skatter och pension, enligt bolaget.
Vägen var inte rak. I maj 2025 medgav Siemiatkowski att jakten på lägre kostnader i kundtjänsten hade gått för långt och gett sämre kvalitet. Klarna började anställa människor igen, så att kunderna alltid kan få prata med en person.
Exemplet visar varför frågan om förhandling är svårare än den låter. Det som utlöser förhandlingsskyldigheten är inte bara uppsägningar. För en arbetsgivare med kollektivavtal räcker det att verksamheten eller jobben förändras på ett viktigt sätt. Och ett AI-system kan förändra mycket innan någon förlorar sin anställning.
Utvecklingen går fort. Enligt SCB använde 35 procent av svenska företag med minst tio anställda någon form av AI under 2025, en ökning med tio procentenheter på ett år. Bland de stora företagen var andelen 72 procent. Sverige hör till de länder i EU där flest företag använder AI. Snittet i EU är 20 procent.
Fyra frågor avgör
Reglerna finns i medbestämmandelagen, MBL. Fyra frågor räcker långt för att veta var arbetsgivaren står.
Måste vi förhandla?
- 1Leder det till uppsägningar eller utköp?Då ska arbetsgivaren förhandla med berörda förbund, också utan kollektivavtal.
- 2Har ni kollektivavtal?Då ska ni förhandla på eget initiativ före varje viktigare förändring.
- 3Är förändringen viktigare?Ändras arbetsuppgifter, bemanning eller uppföljning av de anställda? Då är svaret oftast ja.
- 4Angår det särskilt fackmedlemmar?Utan kollektivavtal ska ni förhandla med det förbund som har medlemmar som berörs.
Med kollektivavtal. Enligt 11 § MBL ska en arbetsgivare som har kollektivavtal på eget initiativ förhandla med facket innan den beslutar om en viktigare förändring av verksamheten. Detsamma gäller en viktigare förändring av arbets- eller anställningsförhållandena för de anställda som är medlemmar. Facket kan dessutom begära förhandling i andra frågor som rör en medlem, enligt 12 §.
Utan kollektivavtal. En arbetsgivare utan kollektivavtal har ingen allmän skyldighet att förhandla. Men när en fråga särskilt angår arbets- eller anställningsförhållandena för ett förbunds medlemmar ska arbetsgivaren förhandla med det förbundet, enligt 13 §. Vid uppsägningar på grund av arbetsbrist ska arbetsgivaren förhandla med alla förbund som har medlemmar som berörs.
Kollektivavtalet kan ändra reglerna. Enligt 4 § MBL får ett kollektivavtal avvika från flera av förhandlingsreglerna. Ett exempel är IT-avtalet mellan TechSverige och fackförbunden, som enligt Realtid ger mindre företag utan facklig klubb lättnader i MBL. Läs därför ert avtal, eller fråga er arbetsgivarorganisation.
Vad räknas som en viktigare förändring?
Det bedöms från fall till fall. Det avgörande är inte att tekniken är ny, utan hur mycket den förändrar för verksamheten och för dem som arbetar där.
Tumregel
- Troligen inteEn AI-funktion i ett program ni redan har, som var och en kan välja att använda. Ett stavningsstöd. En översättningstjänst för enstaka texter.
- Kan vara detEtt AI-verktyg som en hel avdelning ska använda och som ändrar hur arbetet görs, till exempel i kundtjänst, ekonomi eller ärendehantering.
- FörhandlaAI som tar över arbetsuppgifter, påverkar bemanningen, mäter eller följer upp de anställdas arbete, eller används inför beslut om personal.
Det som mäter människor väger tungt. Ett AI-system som följer hur snabbt någon svarar, betygsätter samtal eller fördelar arbetet efter prestationer ändrar villkoren för de anställda, även om ingen förlorar jobbet. Sådana system behandlar dessutom personuppgifter om de anställda, och då gäller också dataskyddsförordningen GDPR.
Många små steg kan bli en stor förändring. Ett företag som inför AI bit för bit, en avdelning i taget, kan till slut ha förändrat hela verksamheten utan att någon gång ha kallat till förhandling. Arbetsdomstolen har i andra mål bedömt flera åtgärder, sedda var för sig eller tillsammans, när den har prövat om en förändring var viktigare (AD 2023 nr 20).
Storytel-domen: utköp räknas som uppsägningar
I maj 2026 dömde Arbetsdomstolen ljudboksbolaget Storytel Sweden för brott mot MBL (AD 2026 nr 40). Bolaget saknade kollektivavtal och hade under 2024 beslutat att minska personalen. Facket fick veta det samtidigt som de anställda fick höra att de skulle erbjudas avgångsavtal.
Domstolen kom fram till att avtalen i praktiken var uppsägningar på grund av arbetsbrist, trots att de var frivilliga på papperet. De anställdas utrymme att tacka nej var mycket litet. Bolaget borde därför ha förhandlat med facket innan erbjudandena lämnades. Storytel dömdes att betala 125 000 kronor i skadestånd till Unionen och dessutom förbundets rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor.
Enligt Unionen var det första gången Arbetsdomstolen prövade frågan. Förbundet säger sig ha sett en växande trend där arbetsgivare erbjuder utköp för att slippa förhandla. Den vägen är nu stängd.
För AI betyder det här att en arbetsgivare som låter ett AI-system ta över arbetsuppgifter inte kan undvika förhandling genom att erbjuda pengar i stället för att säga upp.
Från anställningsstopp till dom
- KlarnaSlutar nyanställa, utom ingenjörer, och satsar på AI.
- KlarnaAI-assistenten sköter två tredjedelar av kundtjänstens chattar.
- StorytelBeslutar att minska personalen och erbjuder avgångsavtal utan att förhandla först.
- KlarnaVd medger att kostnadsjakten i kundtjänsten gick för långt. Bolaget anställer människor igen.
- KlarnaAntalet anställda har nästan halverats sedan 2022, mest genom att de som slutat inte ersatts.
- ArbetsdomstolenUtköpen var i praktiken uppsägningar. Storytel ska betala 125 000 kronor till Unionen.
- AI-förordningenKrav på att informera de anställda före AI-system med hög risk.
Så går en förhandling till
En MBL-förhandling är inget formellt domstolsförfarande. Det är ett möte där arbetsgivaren berättar vad den planerar och facket får säga sin mening innan beslutet fattas.
Steg för steg
- 1Kalla i god tidHelst skriftligt, och innan beslutet är fattat. Facket ska hinna sätta sig in i frågan.
- 2Lämna underlagVad ska införas, varför, vilka berörs och vad ändras? Arbetsgivaren ska informera löpande om verksamheten.
- 3FörhandlaLyssna på invändningar. Det är nu facket kan påverka, till exempel om utbildning och omplacering.
- 4Skriv protokollNotera om ni är överens eller inte, och att förhandlingen är avslutad.
- 5Central förhandling vid oenighetBlir ni inte överens lokalt kan facket begära förhandling med förbundet centralt.
- 6Fatta beslutetFörst nu. Bara synnerliga skäl gör det tillåtet att besluta före förhandlingen.
Information är inte förhandling. Att berätta om ett nytt AI-system på ett personalmöte uppfyller inte kravet. Facket ska få en verklig möjlighet att påverka innan beslutet fattas.
Bevisbördan ligger på arbetsgivaren. Arbetsdomstolen har slagit fast att det i princip är arbetsgivaren som ska visa att förhandlingsskyldigheten har fullgjorts (AD 2007 nr 98).
Mall
Underlag inför förhandlingen om AI
- Vad ska införas?
- Namnet på systemet, vad det gör och vem som levererar det.
- Varför?
- Vilket problem det ska lösa och vad ni räknar med att vinna.
- Vilka berörs?
- Avdelningar, yrkesgrupper och ungefär hur många.
- Vad ändras i jobbet?
- Vilka arbetsuppgifter som försvinner, tillkommer eller ändras.
- Vilka uppgifter om de anställda används?
- Mäter eller loggar systemet något om personalen? Hur länge sparas det?
- Hur blir arbetsmiljön?
- Riskbedömning gjord tillsammans med skyddsombudet.
- Utbildning och uppföljning
- Vem utbildas, när, och när utvärderar ni tillsammans?
Facket bestämmer inte, men kan påverka
MBL ger inte facket vetorätt. Efter förhandlingen är det arbetsgivaren som fattar beslutet, även om parterna inte är överens.
Men förhandlingen är mer än en formalitet. Det är där facket kan få igenom utbildning i det nya verktyget, omplacering i stället för uppsägning, en gemensam utvärdering efter ett halvår eller regler för vilka uppgifter om de anställda som systemet får samla in.
Vad kostar det att strunta i det?
En arbetsgivare som bryter mot förhandlingsskyldigheten kan dömas att betala skadestånd till facket, enligt 55 § MBL. Skadeståndet går till förbundet, inte till de anställda. Storytel fick betala 125 000 kronor, men notan blev betydligt högre: med Unionens rättegångskostnader landade den på runt 775 000 kronor, före bolagets egna advokatkostnader.
Det som inte syns i domen kan kosta mer: ett AI-projekt som personalen inte litar på. Regeringen skriver i sin arbetsmiljöstrategi för 2026–2031 att de anställda behöver delta aktivt när ny teknik införs.
Får arbetsgivaren säga upp någon för att AI tar över?
Ja, om det leder till arbetsbrist. Arbetsgivaren bestämmer hur verksamheten ska organiseras, och om arbetsuppgifter försvinner kan det vara saklig grund för uppsägning enligt lagen om anställningsskydd, LAS. Men först måste arbetsgivaren förhandla, pröva om den anställda kan omplaceras till andra uppgifter och följa reglerna om turordning.
Glöm inte arbetsmiljön och AI-förordningen
Arbetsmiljön. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete ska arbetsgivaren undersöka och bedöma riskerna för ohälsa när en ändring i verksamheten planeras. Ett AI-system kan påverka arbetsbelastning, stress och känslan av kontroll över det egna arbetet. Skyddsombudet ska kunna delta.
AI-kunnighet. Sedan den 2 februari 2025 ska företag som använder AI se till att personalen har tillräcklig kunskap om det. Kravet mildrades i juli 2026, men det finns kvar.
Information före högrisksystem. Från den 2 december 2027 ska en arbetsgivare som tar i bruk ett AI-system med hög risk på arbetsplatsen informera arbetstagarnas företrädare och de anställda som berörs innan systemet används. Hit hör till exempel AI som fördelar arbetsuppgifter eller bedömer de anställdas prestationer. Datumet flyttades fram med EU:s omnibusförordning 2026.
Checklista för den anställda
- Kontakta ditt fackförbund när du hör att AI ska införas och påverka ditt jobb.
- Fråga om förhandling har skett innan förändringen genomförs.
- Skriv inte på ett avgångsavtal innan du har pratat med facket. Efter Storytel-domen kan ett utköp kräva förhandling.
Vanliga frågor
Vi har kollektivavtal men ingen facklig klubb. Måste vi förhandla ändå? Ja. Förhandlingen sker då med fackförbundet, ofta med en ombudsman från den lokala avdelningen. Läs också ert kollektivavtal, eftersom det kan ha egna regler för mindre företag.
Måste vi förhandla om att personalen använder ChatGPT? Det beror på. Att enskilda anställda provar ett verktyg är sällan en viktigare förändring. Ett beslut om att hela verksamheten ska arbeta med ett visst AI-system, eller att ett system ska ta över arbetsuppgifter, kan vara det.
Räcker det att informera på ett personalmöte? Nej. Information och förhandling är olika saker. Facket ska få en möjlighet att påverka innan beslutet fattas.
Kan facket stoppa AI-systemet? Nej. MBL ger ingen vetorätt i de här fallen. Men arbetsgivaren måste vänta med beslutet tills förhandlingen är klar.
Vi har redan infört AI utan att förhandla. Vad gör vi nu? En förhandling i efterhand gör inte ett redan fattat beslut förhandlat. Men frågor om hur systemet ska användas framåt, om utbildning och om uppföljning går fortfarande att förhandla om. Prata med er arbetsgivarorganisation eller en jurist om risken för skadestånd.
Slutsatsen: förhandla om förändringen, inte om tekniken
MBL nämner inte AI, och det behöver den inte. Lagen frågar inte vilken teknik arbetsgivaren använder, utan vad som händer med verksamheten och med jobben.
Tre saker avgör
- 1FörändringenÄndras arbetsuppgifter, bemanning eller uppföljning av de anställda? Då är det sannolikt en viktigare förändring.
- 2OrdningenFörhandla först, besluta sedan. Det gäller också utköp, enligt Storytel-domen.
- 3PapperenKallelse, underlag och protokoll. Det är arbetsgivaren som ska kunna visa att det har gått rätt till.
Den arbetsgivare som har de tre på plats kan införa AI i den takt den vill. Den som hoppar över dem riskerar skadestånd, och ett AI-projekt som personalen redan har bestämt sig för att misstro.
Allmän information, inte juridisk rådgivning i ditt enskilda fall.
Källor
- Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL), 4, 10–15, 19 och 55 §§
- Arbetsdomstolen: AD 2026 nr 40, Unionen mot Storytel Sweden AB, 27 maj 2026
- Unionen: Domen mot Storytel en facklig seger, 10 juni 2026
- Arbetsdomstolen: AD 2007 nr 98 (arbetsgivaren har bevisbördan för att förhandlingen har fullgjorts)
- SCB: Större företag använder AI mer, 11 december 2025
- SCB: Svenska företag i topp med AI-användning, 21 maj 2026
- The Next Web: Klarna claims AI assistant does work of 700 people, 28 februari 2024
- CBS News: Klarna CEO says AI can do the job of 700 workers (kundtjänsten är utlagd)
- Bloomberg: Klarna stopped all hiring a year ago to replace workers with AI, 12 december 2024
- Bloomberg: Klarna turns from AI to real person customer service, 8 maj 2025
- Entrepreneur (efter The Guardian): Klarna has cut staff in half while raising pay by 60%, 19 november 2025
- Arbetsdomstolen: AD 2023 nr 20 (flera åtgärder sedda tillsammans som en viktigare förändring)
- Fortune (Bloomberg): Klarna stopped all hiring a year ago to replace workers with AI, 12 december 2024
- Realtid: Nytt IT-avtal med lättnader i MBL för mindre företag utan facklig klubb
- Naturvetarna: Så går en MBL-förhandling till
- Arbetsmiljöverket: AFS 2023:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete, 11 §
- Regeringen: Goda arbetsmiljöer ska bidra till innovativ utveckling och omställning, juli 2026
- Förordning (EU) 2024/1689 (AI-förordningen), artikel 4 och 26.7
- Förordning (EU) 2026/1744 (digital omnibusförordning om AI), nya datum för högrisksystem
- Företagarna: MBL – vad gäller för dig som arbetsgivare
Har vi fel? Skicka en rättelse.